Marley och jag!

Kikade på filmen marley och jag igår. Började som en jättbra film tycker jag, självklart gulligt med valpar =) Och unghundstiden. Och hela filmen var bra till de 20 sista minutrarna.

Ja jag vet att hundar har mkt kortare livstids ålder än vi människor, men här sitter jag med min unghund/valp på nio månader, som jag älskar mest av allt på hela jorden! Jag vill inte bli påmind om redan nu att hon inte kommer att bli så gammal som jag, jag vet att jag måste även tänka realistiskt. Men.. nää det går inte.  inte igår och inte idag.

Jag hulkade mig igenom de 20 sista. Det var fruktansvärt. Det var fint och så, men jag vill inte befinna mig där med min hund någonsin. Fast jag måste (någongång). Det är ju bara en hund, jag vet. Men en hund med stor personlighet (som alla hundar) som har lärt mig mkt och kommer lära mig mkt mkt mera i livet.
Vårat liv har just börjat tillsammans! Vi kommer skratta och gråta, gräla och mysa! Iaf Jag, och hon kommer finnas vid mig hela tiden, hon dömmer inte mig! Utan kommer alltid att älska mig minst lika mkt som jag älskar henne. Äsch nu orkar jag inte tänka på detta något mer, nu dags för frulle.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0